Welcome

Recent Photos

Recent Videos

No recent videos

Upcoming Events

No upcoming events

 

                                                                                                          

                                                                              

               

    Kopparås Järv och Kopparås Arn-Thor i Medeltiden

      

 

                                                    

                                                                 
                 

                                                                       

                                                                          

 

Västgötaspetsen är

                                                                                      

·          en urgammal svensk lantras med anor från Vikingatiden. En av Sveriges få inhemska hundraser, kanske den allra äldsta.

 

·          En genuin och genomsund hundras, helt fri från rasbundna sjukdomar.

 

·          Tidigt spridd för sina goda vallningsegenskaper och enastående mentalitet. Med gårdshundens ursprungliga uppgifter att vakta, varna och valla boskap.

 

·          Ansedd som en kynologisk sensation när ett fåtal kvarvarande exemplar upptäcktes och räddades från utrotning 1942.

       Nu åter i farozonen p.g.a. en liten stam och ett jordbruk i omvandling.

 

·          Robust, tålig och med vallningsegenskaper som gör den användbar inom många områden.

 

·          Unik och originell med sina korta ben och medfödda stubbsvans. Ett värdefullt kulturarv att slå vakt om.

 

 

Just vallningsegenskaperna präglar västgötaspetsens hela mentalitet. Kvick, lättlärd, snabb uppfattningsförmåga, uthållig, arbetsvillig

och initiativrik samt anpassningsbar till de flesta förhållanden.

En mentalitet som gjort västgötaspetsen särskilt uppskattad och därför angelägen att bevara.

 

 

Bevara västgötaspetsen!

 

Jordbruksverket har ännu inte beslutat att föra upp rasen på listan för hotade svenska husdjursraser men har den under observation.

En alarmerande situation för västgötaspetsen, som är en svensk ras utan möjlighet till import av obesläktade linjer.

 

Västgötaspetsens utveckling - genom århundraden - har gett oss en härlig hund med enastående karaktär: livsglädje, okuvlig energi och arbetslust,

födgeni och intelligens, vaksamhet och goda vallanlag. En sund själ i en lika sund kropp; med hållbarhet och spänst långt upp i åren.

 

Vårt levande kulturminne bär i sina gener en tusenårig och fascinerande historia om hårda umbäranden.

Alla dess goda egenskaper (intelligensen, följsamheten, energin, samarbetsviljan, flockkänslan, vänligheten, vaksamheten, vallinstinkten mm)

berättar för oss en historia om hundens och vårt eget förflutna.

 

 

 

                                                                                                                                                                 Marianne Gustafsson

                                       

 

                              

 

 

 

                                                             

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
RASSTANDARD

 

URSPRUNGSLAND/ HEMLAND:

Sverige

ANVÄNDNINGSOMRÅDE:

Vallhund

FCI-KLASSIFIKATION:

Grupp 5, sektion 3

BAKGRUND/ÄNDAMÅL:

Västgötaspetsen anses vara en av de genuint svenska raserna, även om viss oklarhet fortfarande föreligger beträffande släktskapen med den delvis typlika Welsh corgin. Huruvida vikingarna hemförde hundar av denna spetstyp till Sverige eller tvärtom torde vara svårt att klarlägga, men nutida kynologisk forskning anser att denna ras verkligen har uppkommit i Sverige.

Oavsett rasens ursprung tillkommer äran av att ha fått västgötaspetsen erkänd och registrerad som svensk ras greve Björn von Rosen. I början av 1940-talet fästes von Rosens uppmärksamhet på förekomsten av denna spetshundstyp och genom en inventering av det kvarvarande beståndet i Västergötland och framför allt på Varaslätten fick han fram ett ringa men i typ tämligen enhetligt material för ett planmässigt avelsarbete. Det praktiska avelsarbetet kom dock att främst ligga i händerna på rektor K G Zetterstén.

Konsolideringen av typen kunde ske helt utan att rasens goda vallhundsinstinkter gick förlorade.

HELHETSINTRYCK:

Västgötaspetsen är en lågbent, kraftig och orädd liten hund, vars hållning och uttryck vittnar om vaksamhet, livlighet och energi.

VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN:

Förhållandet mellan mankhöjd och kroppslängd skall vara 2:3

UPPFÖRANDE/
KARAKTÄR:

Det karaktärsmässigt typiska för rasen är vaksamhet, energi och frimodig livlighet.

HUVUD:

Huvudet skall vara torrt och tämligen långt. Det skall uppifrån sett avsmalna jämnt mot nosspetsen.

Skallparti:

Hjässan skall vara nästan flat.

Stop:

Stopet skall vara tydligt markerat.

Nostryffel:

Nostryffeln skall vara svart.

Nosparti:

Nospartiet skall från sidan sett vara tämligen tvärskuret. Det skall var endast obetydligt kortare än skallpartiet. Underkäken skall vara tvärskuren och kraftig, men inte framskjutande.

Läppar:

Läpparna skall vara strama och väl slutna.

Käkar/Tänder:

Perfekt och regelbundet saxbett med jämna och välutvecklade tänder.

Ögon:

Ögonen skall vara medelstora, ovala och mörkt bruna.

Öron:

Öronen skall vara medelstora, spetsiga, upprättstående, styva ända ut i spetsen, finhåriga och rörliga. De skall inte vara alltför lågt ansatta.

HALS:

Halsen skall vara lång med kraftig muskulatur och god resning.

KROPP:

---

Rygg:

Ryggen skall vara plan med kraftig muskulatur.

Ländparti:

Ländpartiet skall vara kort och starkt.

Kors:

Korset skall vara brett och obetydligt sluttande.

Bröstkorg:

Bröstkorgen skall vara lång och djup med tämligen välvda revben. Framifrån sett skall bröstkorgen vara äggformad, från sidan sett oval. Den skall nå till 2/5 av underarmens längd. När hunden ses från sidan skall bröstkorgens djupaste punkt ligga tätt bakom frambenen. Bröstbenet skall vara tydligt, men inte alltför framträdande.

Underlinje:

Buklinjen skall vara något uppdragen.

Svans:

Två typer av svans förekommer, lång svans och medfödd stubbsvans. I båda fallen är alla variationer tillåtna.

EXTREMITETER:

---

FRAMSTÄLL:

---

Skulderblad:

Skulderpartiet skall vara långt och ställt i 45o mot horisontalplanet.

Överarm:

Överarmen skall vara obetydligt kortare än skulderbladet och bilda rät vinkel mot denna. Överarmarna skall ligga tätt intill revbenen, men vara väl rörliga.

Underarm:

Underarmarna skall framifrån sett vara svängda så mycket som fordras för att ge dem full rörlighet mot bröstkorgens nedre del.

Mellanhand:

Mellanhänderna skall vara fjädrande.

Tassar:

Tassarna skall vara medelstora, korta, ovala och riktade rakt framåt med kraftiga trampdynor och tätt slutna, välvda tår.

BAKSTÄLL:

Bakbenen skall bakifrån sett vara parallella. Benstommen skall vara kraftig.

Lår:

Låren skall ha kraftig muskulatur.

Knäled:

Knäna skall vara väl vinklade.

Underben:

Underbenet skall var obetydligt längre än mellanfoten (avståndet från hälen till trampdynan).

Has:

Hasorna skall vara väl vinklade.

Tassar:

Baktassar, se framtassar.

RÖRELSER:

Rörelserna skall vara sunda och vägvinnande.

PÄLS:

---

Pälsstruktur:

Pälsen skall bestå av mycket tät och mjuk underull och halvkort, hårt och tätt åtliggande täckhår. Den skall vara kort på huvudet och benens framsidor men får vara något längre på nacken, halsen, bröstet och benens baksidor.

Färg:

Önskvärda färger är grå, gråbrun, grågul, rödgul eller rödbrun med ljusare nyanser av ovannämnda färger på nos, kinder, strupe, bringa, buk, kring anus samt på tassarna och benens nedre del. Mörka täckhår skall finnas på ryggen, halsens översida och bålens sidor.

Ljusare markering över skuldrorna, s k selmarkering är önskvärd. Vita tecken får förekomma på fram- och bakben samt på bröstet. Därutöver får vitt finnas i begränsad omfattning, t ex i form av s k strimbläs, nackfläck eller obetydlig halskrage.

STORLEK/VIKT:

---

Mankhöjd:

Idealmankhöjd hanhund: 33 cm
             "          tik: 31 cm
En variation på 1 cm över eller under idealmåttet är tillåten.

FEL:

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

Huvud:

Kort eller rund skalle; dåligt markerat stop; kort eller dåligt utfyllt nosparti; dåligt utvecklad underkäke; bulliga kinder; slappa mungipor; allt utom saxbett; runda, sneda eller felfärgade ögon.

Kropp:

Alltför djup bröstkorg.

Framställ:

Framskjutet skulderparti; korta överarmar.

Bakställ:

Övervinklat bakställ, som ej passar till spetshundstyp.

Päls:

Mjuk päls, stritthår ("öppen" päls), lång päls, dålig underull, för kort päls; andra färger än de i standarden angivna.

Testiklar:

Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Längst upp på denna sida

 

                                                                                                                                                                   

 

 

 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

URSPRUNGSLAND/ HEMLAND:

Sverige

ANVÄNDNINGSOMRÅDE:

Vallhund

FCI-KLASSIFIKATION:

Grupp 5, sektion 3

BAKGRUND/ÄNDAMÅL:

Västgötaspetsen anses vara en av de genuint svenska raserna, även om viss oklarhet fortfarande föreligger beträffande släktskapen med den delvis typlika Welsh corgin. Huruvida vikingarna hemförde hundar av denna spetstyp till Sverige eller tvärtom torde vara svårt att klarlägga, men nutida kynologisk forskning anser att denna ras verkligen har uppkommit i Sverige.

Oavsett rasens ursprung tillkommer äran av att ha fått västgötaspetsen erkänd och registrerad som svensk ras greve Björn von Rosen. I början av 1940-talet fästes von Rosens uppmärksamhet på förekomsten av denna spetshundstyp och genom en inventering av det kvarvarande beståndet i Västergötland och framför allt på Varaslätten fick han fram ett ringa men i typ tämligen enhetligt material för ett planmässigt avelsarbete. Det praktiska avelsarbetet kom dock att främst ligga i händerna på rektor K G Zetterstén.

Konsolideringen av typen kunde ske helt utan att rasens goda vallhundsinstinkter gick förlorade.

HELHETSINTRYCK:

Västgötaspetsen är en lågbent, kraftig och orädd liten hund, vars hållning och uttryck vittnar om vaksamhet, livlighet och energi.

VIKTIGA MÅTTFÖRHÅLLANDEN:

Förhållandet mellan mankhöjd och kroppslängd skall vara 2:3

UPPFÖRANDE/
KARAKTÄR:

Det karaktärsmässigt typiska för rasen är vaksamhet, energi och frimodig livlighet.

HUVUD:

Huvudet skall vara torrt och tämligen långt. Det skall uppifrån sett avsmalna jämnt mot nosspetsen.

Skallparti:

Hjässan skall vara nästan flat.

Stop:

Stopet skall vara tydligt markerat.

Nostryffel:

Nostryffeln skall vara svart.

Nosparti:

Nospartiet skall från sidan sett vara tämligen tvärskuret. Det skall var endast obetydligt kortare än skallpartiet. Underkäken skall vara tvärskuren och kraftig, men inte framskjutande.

Läppar:

Läpparna skall vara strama och väl slutna.

Käkar/Tänder:

Perfekt och regelbundet saxbett med jämna och välutvecklade tänder.

Ögon:

Ögonen skall vara medelstora, ovala och mörkt bruna.

Öron:

Öronen skall vara medelstora, spetsiga, upprättstående, styva ända ut i spetsen, finhåriga och rörliga. De skall inte vara alltför lågt ansatta.

HALS:

Halsen skall vara lång med kraftig muskulatur och god resning.

KROPP:

---

Rygg:

Ryggen skall vara plan med kraftig muskulatur.

Ländparti:

Ländpartiet skall vara kort och starkt.

Kors:

Korset skall vara brett och obetydligt sluttande.

Bröstkorg:

Bröstkorgen skall vara lång och djup med tämligen välvda revben. Framifrån sett skall bröstkorgen vara äggformad, från sidan sett oval. Den skall nå till 2/5 av underarmens längd. När hunden ses från sidan skall bröstkorgens djupaste punkt ligga tätt bakom frambenen. Bröstbenet skall vara tydligt, men inte alltför framträdande.

Underlinje:

Buklinjen skall vara något uppdragen.

Svans:

Två typer av svans förekommer, lång svans och medfödd stubbsvans. I båda fallen är alla variationer tillåtna.

EXTREMITETER:

---

FRAMSTÄLL:

---

Skulderblad:

Skulderpartiet skall vara långt och ställt i 45o mot horisontalplanet.

Överarm:

Överarmen skall vara obetydligt kortare än skulderbladet och bilda rät vinkel mot denna. Överarmarna skall ligga tätt intill revbenen, men vara väl rörliga.

Underarm:

Underarmarna skall framifrån sett vara svängda så mycket som fordras för att ge dem full rörlighet mot bröstkorgens nedre del.

Mellanhand:

Mellanhänderna skall vara fjädrande.

Tassar:

Tassarna skall vara medelstora, korta, ovala och riktade rakt framåt med kraftiga trampdynor och tätt slutna, välvda tår.

BAKSTÄLL:

Bakbenen skall bakifrån sett vara parallella. Benstommen skall vara kraftig.

Lår:

Låren skall ha kraftig muskulatur.

Knäled:

Knäna skall vara väl vinklade.

Underben:

Underbenet skall var obetydligt längre än mellanfoten (avståndet från hälen till trampdynan).

Has:

Hasorna skall vara väl vinklade.

Tassar:

Baktassar, se framtassar.

RÖRELSER:

Rörelserna skall vara sunda och vägvinnande.

PÄLS:

---

Pälsstruktur:

Pälsen skall bestå av mycket tät och mjuk underull och halvkort, hårt och tätt åtliggande täckhår. Den skall vara kort på huvudet och benens framsidor men får vara något längre på nacken, halsen, bröstet och benens baksidor.

Färg:

Önskvärda färger är grå, gråbrun, grågul, rödgul eller rödbrun med ljusare nyanser av ovannämnda färger på nos, kinder, strupe, bringa, buk, kring anus samt på tassarna och benens nedre del. Mörka täckhår skall finnas på ryggen, halsens översida och bålens sidor.

Ljusare markering över skuldrorna, s k selmarkering är önskvärd. Vita tecken får förekomma på fram- och bakben samt på bröstet. Därutöver får vitt finnas i begränsad omfattning, t ex i form av s k strimbläs, nackfläck eller obetydlig halskrage.

STORLEK/VIKT:

---

Mankhöjd:

Idealmankhöjd hanhund: 33 cm
             "          tik: 31 cm
En variation på 1 cm över eller under idealmåttet är tillåten.

FEL:

Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.

Huvud:

Kort eller rund skalle; dåligt markerat stop; kort eller dåligt utfyllt nosparti; dåligt utvecklad underkäke; bulliga kinder; slappa mungipor; allt utom saxbett; runda, sneda eller felfärgade ögon.

Kropp:

Alltför djup bröstkorg.

Framställ:

Framskjutet skulderparti; korta överarmar.

Bakställ:

Övervinklat bakställ, som ej passar till spetshundstyp.

Päls:

Mjuk päls, stritthår ("öppen" päls), lång päls, dålig underull, för kort päls; andra färger än de i standarden angivna.

Testiklar:

Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

Längst upp på denna sida

 

                                                                                                                                                                   

 

 

 

Oops! This site has expired.

If you are the site owner, please renew your premium subscription or contact support.